Meny

Stäng

Nyheter

Hur bygger vi organisationer som både klarar teknikskifte och att ta hand om människorna?

25 June @ 10:00 – 10:45 Almedalsveckan Visby Hamn

Framtidens organisationer och samhälle – vilken kompetens och vilket ledarskap krävs för att möta AI-utveckling, en osäker omvärld, snabb förändringstakt och ökade krav? Många känner sig stressade och hotade i sitt yrke eller kunnande.

Hur klarar Sverige konkurrensen?

Digitalisering, turbulent marknad, teknikskifte främst AI, demografi och ett mer komplext arbetsliv förändrar redan nu vilka kompetenser organisationer behöver och hur arbete behöver ledas. Det går snabbt, och frågan är hur vi får med oss alla i förändringen.

När omställningen blir så här omfattande påverkas också den psykiska belastningen, arbetsmiljön och människors förmåga att hålla över tid.

Hur bygger vi organisationer som både klarar teknikskiftet och tar hand om människorna i det? Hur möter vi olika generationers behov?

Vad behöver framtidens organisationer och vad behöver vi redan idag? Hur designar vi dem?

Vilken typ av organisation och vilket ledarskap gör att människor faktiskt kan prestera, må bra och utvecklas över tid?

Synen på vad kunskap och kompetens är förändras i och med AI. Vilken kompetens finns hos människorna, och vilket kunskapskapital bär organisationen på?

Dessa frågor hoppas vi diskutera tillsammans!

I panelen:

Moderator: Håkan Carlbom, CTO Rehappen, CIO Trill Impact

Annika Engström, Professor Arbetsorg, Jönköping University

Patrick Nzamba, HR-direktör Västra Götaland

Annelie Nässén, VD, Forex

Alice Holm, Expert AI, VD, Alice Labs

Helena Erlingsjö CHRO, HR Direktör Lidl Sverige

Vill du veta mer kan du bara kontakta oss.

Psykisk ohälsa – hur gör man en come back?

24 June @ 10:00 – 10:45 Almedalen Visby Hamn

Beskrivning av samhällsfrågan – Psykisk ohälsa och psykisk påfrestning – pratar vi nog om förmågan att komma igen och resa sig?

Bakom prestation finns alltid en människa, en person med styrkor, gränser, som faller men har en unik förmåga att resa sig igen.
Vad skapar en hållbar prestation? Både för en individ, men också för team och organisationer?

Utökad information om evenemanget

Är det bara i sportsammanhang rehab är coolt? En hållbar prestation skapas inte av enbart krav, utan också en massa insikter hur man hanterar motgångar och misslyckanden eller kriser, och inte minst skador, som inom idrotten.

Kan vi lära oss att förstå människan som helhet och ta ett steg tillbaka och se vad vi behöver just nu?

I den här panelen ställer vi frågor om människan i arbetslivet och livet i stort. Vi resonerar om hälsa, styrka, motståndskraft och ledarskapets betydelse.

Vi pratar om organisationens roll i att skapa miljöer där människor inte bara håller, utan också kan växa, prestera och återfå kraft när livet eller arbetslivet prövar dem. För styrka får ju inte handla om att aldrig falla. Det är inte realistiskt.

Men om, och när någon faller, vad behöver vi då göra för att skapa planen tillbaka?

En idrottare får ofta sin stora comeback efter rehab – kan vi lära oss något av det? Hur mycket är mental comeback och hur mycket är fysisk comeback?

Moderator Kristina Elliot,  VD Rehappen, HR

Igor Lindegren, Vice Ordförande Svenska Elevkåren

Tobias Karlsson, Team Manager Landslaget i Handboll, VD

Kristina Roselius, VD Rosema, Efterlevandepodden, HRBP

Kay Berg, VD, Subway Subcom Sweden, Ordförande SDE Hockey

Patrik Ågren, Ledare Försvaret, Stiftdirektor, Visby Stift

Bild från tidigare års panel under Almedalsveckan.

Psykisk ohälsa i arbetslivet – Vår tids stora ledarskapsfråga

23 June @ 10:00 – 11:45 Visby hamn Almedalen

Det sägs att ha en bra chef är lika viktigt som att ha en bra terapeut eller en bra partner, men är det realistiskt att lägga så mycket ansvar och förväntningar på ledarna? Vilka resurser ges ledarskapet i svenska organisationer idag?

Chefer förväntas skapa resultat, hantera förändring, fånga tidiga signaler på stress och ohälsa, ta svåra samtal och samtidigt vara ett mänskligt stöd i vardagen. Men vilka förutsättningar får de egentligen?

I den här panelen lyfter vi en av arbetslivets viktigaste frågor just nu  – “Har svenska organisationer gett sina ledare rätt resurser, mandat och stöd för att bära det ansvar som läggs på dem?”

Vi samtalar om chefens roll, arbetsmiljö, psykisk hälsa och vad som krävs för att skapa hållbara organisationer där både människor och prestation kan utvecklas över tid. Vad behöver människor för att må bra?

Välkommen till en viktig panel om ledarskap, ansvar och framtidens arbetsliv.

Vi ses nere vi Rehappenbåten i Visby hamn.

I panelen:

Moderator: Kristina Elliot, VD och HR-expert Rehappen

Ann-Sofie Forsmark, Expert Arbetsmiljö, Hedersdoktor, driver podden Health for Wealth

Petra Schedin Stergel, Generalsekreterare, Sveriges HR-förening

Mikael Dubois, Doktor i Filosofi, Utredare inom socialförsäkring, TCO

Arvid Norman, HR & Communication Director, Skanska

Carl-Magnus Löfström, VD, Sunt Arbetsliv

Helena Lundenfelt, Head of HR/PD, Elgiganten

#almedalsveckan #rehappen

Vill du veta mer – kontakt oss bara här!

Almedalen

Ses vi i Almedalen? Ses vi i samtalen om framtidens hållbara arbetsliv? I år är det dax att segla över till Almedalen igen! Leadershippet lägger till i hamnen, och som vanligt i samband med Almedalen samlar vi kloka röster på Rehappenbåten för samtal om några av vår tids mest angelägna frågor, både i små samtal och i paneler.

Här nedan är panelerna:

LEDARSKAP: ”Psykisk ohälsa i arbetslivet – vår tids stora ledarskaps- och samhällsfråga” Om chefens växande ansvar, tidiga signaler på ohälsa och vilket stöd ledare behöver för att skapa hållbara organisationer. (tisdag 11-11.45)

COMEBACK: ”Psykisk ohälsa och psykisk påfrestning – pratar vi nog om förmågan att komma igen och resa sig?” Om hållbar prestation, motståndskraft, rehabilitering och vad arbetslivet kan lära av idrottens syn på comeback. (onsdag 11-11.45)

AI & TECH: ”Hur bygger vi organisationer som både klarar teknikskifte och att ta hand om människorna?” Om AI, snabb omställning, kompetensskifte och vilket ledarskap som krävs för att människor och organisationer ska hålla över tid. (torsdag 11-11.45)

Vi välkomnar också Efterlevandepodden till Rehappenbåten för samtal om suicid, sorg, ansvar, hopp och vad vi tillsammans behöver göra för att förebygga psykisk ohälsa. Det här är samtal som behövs, inte bara under en vecka i Visby, utan året om. Vi kommer presentera våra fantastiska paneldeltagare framåt!

Vi är så tacksamma för att vi har stark uppslutning i dessa frågor! Vill du haka på dialogen om ledarskap, arbetsmiljö, psykisk hälsa och hållbara organisationer?

Ta gärna kontakt med oss!

Kom förbi på plats!

Arbetsmiljöns dag!

Vill du ha en guide om hur ni skapar en vinnande & lönsam arbetsmiljö?

Den 28 april, uppmärksammas Arbetsmiljöns dag.
FN har dedikerat dagen till säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Det är en internationell påminnelse om att arbetsmiljö inte är en sidofråga.

Det handlar om människor. Det handlar om…

….prestation, hållbarhet och ger LÖNSAMHET.

Fem saker som bygger en stark arbetsmiljö:
✅ Tydliga mål och förväntningar
✅ Rimlig arbetsbelastning och återhämtning
✅ Chefer som fångar tidiga signaler
✅ Öppen dialog och psykologisk trygghet
✅ Struktur och system för att agera innan ohälsa blir sjukfrånvaro

Arbetsmiljö skapas också i gemensamma policies, som ger chefer trygghet i hur “vi som ledare gör gemensamt”.

Den skapas i vardagen genom ledarskap, ansvar och handling.

Så dagens fråga är:
👉 Har våra chefer rätt stöd för att skapa arbetsplatser där människor kan hålla, växa och prestera?


Hjälp med sjukfrånvaro – så får företag kontroll tidigare!

Sjukfrånvaro kostar många företag mer än de tror. Ändå saknar många rätt system och stöd för att följa upp frånvaro, fånga tidiga signaler och agera innan problemen blir större.

Sjukfrånvaro är inte bara en HR-fråga. Det är en direkt kostnadsfråga som påverkar produktivitet, bemanning, ledarskap, arbetsmiljö och resultat. Trots det hanteras sjukfrånvaro fortfarande i många organisationer med för svag struktur, begränsad uppföljning och för sena insatser.

Det gör att kostnaderna växer i onödan och cheferna stressar i onödan.

Ett bra system kostar ofta mindre än några få sjukdagar

Många företag tvekar inför att investera i stöd för sjukfrånvaro, trots att ett bra system ofta kostar mindre än 2–3 sjukdagar per månad. Det som ser ut som sparsamhet blir därför ofta en dyrare lösning i längden.

När sjukfrånvaro inte hanteras i tid ökar risken för:

  • fler korttidssjukfall
  • längre sjukskrivningar
  • högre kostnader
  • mer administration
  • större belastning på chefer och team

Därför tar företag hjälp med sjukfrånvaro

Med rätt stöd blir det lättare att:

  • upptäcka risker tidigare
  • följa upp sjukfrånvaro bättre
  • stötta chefer i tid
  • skapa tydligare rehabiliteringsprocesser
  • minska kostnaderna

Rehappen hjälper företag att agera tidigare

Rehappen hjälper företag att arbeta smartare med sjukfrånvaro genom att kombinera digitalt stöd med kompetens inom HR, arbetsmiljö och rehabilitering.

Det ger bättre kontroll, tidigare insatser och lägre kostnader.

Vill ni minska sjukfrånvaron och få bättre kontroll? Kontakta Rehappen.

Starka siffror i Vinggruppen – ett kvitto på att arbetsmiljö och ledarskap lönar sig

Nordic Leisure Travel Group och Ving Sverige har nyligen presenterat ett imponerande resultat för det gångna året. Framgången speglar inte bara en stark affärsstrategi, utan också ett långsiktigt och målmedvetet arbete med ledarskap och arbetsmiljö.

På Rehappen är vi stolta över att ha fått vara en del av denna resa. Genom utbildning inom arbetsmiljö och träning av chefer på samtliga nivåer, från vd Magnus Wikner till teamledare och medarbetare, har vi tillsammans bidragit till att stärka organisationens interna kapacitet.

Ledarskap som driver resultat

Vings arbete visar tydligt hur investeringar i ledarskap och arbetsmiljö skapar värde på flera nivåer. Det handlar både om medarbetarnas välmående och om hur satsningarna påverkar verksamhetens effektivitet, kultur och i slutändan det ekonomiska resultatet.

Genom att aktivt utveckla sina ledare och skapa en hållbar arbetsmiljö har Ving lyckats koppla samman affärsmål med mänskliga faktorer. Denna kombination blir allt viktigare i dagens konkurrensutsatta landskap.

En helhetssyn som inspirerar

Det som särskilt utmärker Ving är deras förmåga att integrera flera centrala områden:

  • Affärsresultat
  • Ledarskap
  • Arbetsmiljö
  • Kontinuerliga förbättringar

Allt detta knyts samman genom ett tydligt fokus på människorna i organisationen och deras gemensamma vision, “to enrich life”.

Denna helhetssyn fungerar som ett starkt exempel på hur organisationer kan arbeta strategiskt och långsiktigt för att skapa hållbar framgång.

Ett samarbete vi värdesätter

För oss på Rehappen är samarbetet med Ving ett kvitto på att rätt insatser inom ledarskap och arbetsmiljö gör verklig skillnad. Det är också ett partnerskap vi värdesätter högt, både i vår roll som samarbetspartner och som kunder.

Vi vill rikta ett varmt grattis till hela Ving och alla medarbetare som bidrar till dessa starka resultat.

Vill du veta mer om hur vi kan stötta er?
Fyll i formuläret nedan så kontaktar vi dig för en första dialog.

Error: Contact form not found.

Går du runt med en KÄNSLA av att organisationen börjar tappa kraft?

Välkommen på frukost den 16 April @ 07:30 – 09:00

Är du VD eller HR med personalansvar i en organisation med 100+ anställda?

Välkommen till ett frukostseminarium med YesBox och Rehappen om hur ni kan upptäcka risker för stress och psykisk ohälsa. Många organisationer arbetar hårt med strategi, mål och arbetsmiljö. Ändå uppstår en känsla av att:

– strategiska initiativ tappar fart

– sjukskrivningar ökar

– stress upptäcks för sent

– signaler från organisationen missas

Varför?

Inte för att organisationer saknar vilja utan för att de ofta saknar tidiga signaler och tydlig riktning och målbilder. På detta frukostseminarium pratar vi om hur organisationer kan fånga signaler i tid innan problemen blivit stora, och hur man kan fånga data och fakta och utifrån skapa action.

Plats: Odengatan 81 (Odenplan)

Datum: torsdag 16 april

Program

07.30 Frukost mingel och kaffe

08.00 seminarie

08.50 Avslutning/Sammanfattning

09.00 Klart

Anmäl dig under evenemang.

Tystnadskultur är sällan bara tystnad?

Håller du med om att tystnadskultur sällan bara är tystnad. Ofta är det ett tecken på att organisationen saknar processer för att lyssna, lära och utveckla dialogen mellan olika delar av verksamheten.

Med anledninga av artikeln i Dagens Medicin skrev den 22 mars 2026 om en utbredd tystnadskultur bland läkare skriver vi här ett nyhetsbrev om vår erfarenhet av detta.

När vi pratar om tystnadskultur låter det ofta som att problemet sitter i människorna. Det kan vara att den som lyfter en idé eller önskan råkar illa ut.

Men tystnadskultur handlar sällan bara om mod eller att man inte vågar säga sin mening. Utan ofta handlar det om att organisationen inte har byggt tillräckligt bra processer för att lyssna. Processer för att fånga upp vad som faktiskt händer i verksamheten. Möten för att föra vidare information och vad som sker mellan olika nivåer. Processer för att göra något av det som kommer fram.

Det är där problemet ofta börjar.

För i många organisationer finns det möten, rapporter och uppföljningar, men det betyder inte nödvändigtvis att det finns fungerande processer för lyssnande. Vissa skyddskommitteér kan vara tecken på det. Att det är ”dåligt” behöver inte betyda att det är ”dåliga nyheter” utan vara tecken på en högre ambition.

Ett klagomål är faktiskt också ett ÖNSKEMÅL.

Upplevelsen blir att det inte händer något. Människor kan säga saker utan att det tas vidare. Risker kan lyftas utan att någon återkopplar. Erfarenheter kan finnas ute i verksamheten utan att de når fram dit de ska och där man kan påverka ex hos ledning eller andra delar av organisationen som behöver förstå dem. Men medarbetarna kan också göra mycket själva, och har också ett stort ansvar!

Frågan är då varför uppstår lätt en känsla av att det inte spelar någon roll vad man säger.

”Vi kan inte gör något? – kulturen”.

Och när den känslan får fäste blir tystnadskultur sällan en fråga om enskilda personer. Då blir den ett uttryck för att organisationen saknar tydliga och trygga processer för att lyssna, lära och omsätta det man hör i handling.

Flygledarnas processer tas ofta upp som förebilder. De MÅSTE lyfta fram risker och har processer för att följa dem i sina roller och i hela systemet. Men visst finns det fall där man även där missar kommunikation mellan olika delar. Men den tas fram då den är så självklar.

Tystnadskultur och dialogen kring det blir ett systemfel när kommunikation och dialoger kring förbättringar inte äger rum. Där de nya eller alla professioner inte får frågor.

Det här blir tydligt i den rapportering som nu lyfts i vården. Dagens Medicin skrev den 22 mars 2026 om en utbredd tystnadskultur bland läkare, med hänvisning till Läkarförbundets nya rapport. Där framgår att endast ungefär var tredje läkare uppger att de fullt ut vågar framföra kritik till ledningen. Det är allvarligt. Men det är också viktigt att fråga sig vad det säger om organisationernas förmåga att lyssna, inte bara individernas vilja att tala.

Min erfarenhet är att tystnadskultur ofta växer fram där det saknas fungerande vägar för dialog mellan verksamhetens olika delar. Där HR inte riktigt får syn på vardagen ute i organisationen. Där chefer sitter på en bild, medarbetare på en annan och ledningen på en tredje. Där data är för övergripande, för anonymiserad eller för långt ifrån sammanhanget för att ge verklig förståelse.

Det är en viktig skillnad. För om vi beskriver problemet som att människor inte vågar prata, då lägger vi ansvaret på individen och skulden på ledningen. Men om vi ser att problemet också handlar om att organisationen saknar processer för att lyssna, då blir det tydligt att ansvaret ligger i hur verksamheten är byggd.

Det är också lätt att som högre chef uppleva att man är ute och lyssna – men då har inte alla fått säga sitt. Det är en omöjlig uppgift för den högsta ledningen att fånga det i dialoger. Även om högre chefer tillhandahåller mötesplatser för dialog, så känner inte alla sig delaktiga i alla fall.

Då frågar sig ledningen, specialister, HR, chefer och medarbetarna:

Har vi forum där medarbetare och chefer faktiskt kan lyfta det som skaver?

Har vi processer för att återkoppla på det som kommer fram?

Har vi sätt att förstå mönster över tid?

Har vi en struktur som gör att HR, ledning och verksamhet kan dela samma verklighetsbild?

Om någon faller hjälps vi åt att plocka upp varandra?

Om svaret är nej, då är tystnaden inte särskilt märklig.

Tystnadskultur uppstår nämligen ofta när människor märker att organisationen hör ord, men inte lyssnar på riktigt. När det som sägs inte tas vidare. När återkopplingen uteblir. När lärandet mellan olika delar av verksamheten är för svagt. Om människor som har önskemål far illa.

Då blir tystnaden till slut egentligen ganska rationell och begriplig. Då börjar man undra – Ska vi inte ha dialoger även människor emellan på alla nivåer. Varför fångar ingen upp medarbetaren som blev sjuk eller utbränd, eller den där konflikten som skapades? Det blir obehagligt till slut.

Folkhälsomyndigheten kom just ut med en rapport om att vi inte vet hur vi ska hjälpa en medmänniska som mår dåligt. Klipper ur deras text nedan:

“Totalt är det 48 procent som svarar att de upplever svårigheter, men män rapporterar i större utsträckning än kvinnor att de tycker det är ganska eller mycket svårt. Fokusgruppsintervjuer visar att osäkerhet kring hur man ska fråga om andras mående, och tveksamheter inför sin egen förmåga att ge stöd i frågor som rör psykisk hälsa, är vanliga orsaker.

– Det är viktigt att komma ihåg att man inte behöver vara expert för att kunna stödja någon annan. Det räcker att man är närvarande, tar sig tid, frågar och lyssnar. Man behöver inte lösa problemen, många gånger räcker det med att visa att man förstår att personen har det jobbigt, säger Galit Andersson, utredare på Folkhälsomyndigheten.” https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/mars/undersokning-svart-att-ge-stod-till-en-van-som-mar-daligt/

Därför behöver vi prata mindre om mod i första hand och mer om organisationers förmåga att bygga processer för lyssnande. Inte bara enstaka samtal. Utan återkommande, tydliga och trygga sätt att fånga upp erfarenheter, risker, kritik och förbättringsidéer och låta dem bli en del av verksamhetens utveckling. Allt kan inte skickas till en psykolog eller företagshälsovårdsutredning utan vi måste klara att fånga det i de egna processerna i organisationen. Bland ledarna och ledarna emellan.

Först då kan verklig förändring börjar. Och vi kanske måste bli bättre på att ”decentralisera” och fånga upp varandra på alla nivåer.

Tystnadskultur är alltså sällan bara ett problem med människor som inte säger vad de tycker.

Ofta är det ett tecken på att organisationen ännu inte har byggt tillräckligt bra processer för att lyssna. Och inte utbildats i hur man tar emot kritik och fångar in förbättringar eller complience och personalärenden som gör ont.

Och när det saknas processer för att lyssna, då växer tystnaden nästan alltid i mellanrummen.

Det här behöver vi prata mer om… Vad tänker du?

Vi på jobbar med alla de delar som vi tycker ökar prestation i en verksamhet. Att våga prata om det jobbiga och svåra är också något som leder till höjd prestation och lärande.

Men aj vad ont det gör ibland. Det får vi nog ta…

Vill du veta mer hur vi jobbar hör bara av dig. Vi sitter inte på någon universal-lösning men sorg och glädje och önskemål och klagomål går hand i hand. Och det här med att lära tillsammans – det är sällan bara en “walk in the park”.

Om du blir nyfiken på att veta mer kommer vi prata lite om detta på ett frukostmöte i Stockholm tillsammans med YesBox. Rehappen kommer åka till Almedalen även i sommar och vid andra tillfällen innan dess. Vi utbildar i arbetsmiljö, jobbar systemastiskt med sjukfrånvaro och prehab och som konsulter inom HR och ledarskap.

Ta hand om varandra!

Spara pengar på chefsutbildning: Afa Försäkring ger upp till 80% ersättning

Är ni bundna av kollektivavtal? Då kan ni få upp till 80 % av kostnaden ersatt via Afa Försäkring för utbildning av era chefer. Vi har hjälpt företag så som Vingresor, Boliden, Bauhaus, Trelleborg, Green Food mfl  De flesta vet att förebyggande arbetsmiljöarbete är ett lagkrav, men få tänker på att det också stärker hållbarheten, förbättrar kvaliteten och minskar sjukfrånvaron. Visste du att företag med kollektivavtal kan få upp till 80 % av kostnaden ersatt för arbetsmiljöutbildning via Afa Försäkring?

Vi på Rehappen är sedan start godkända utbildningsanordnare hos Afa Försäkring, vilket innebär att ni kan ansöka om ekonomiskt stöd för våra utbildningar. 

Vi skräddarsyr utbildningen för er. Här är några exempel på vad du kan ta med i den: 

  • Arbetsmiljö, stress och chefens egen arbetsmiljö
  • Fördjupad förståelse för organisatoriska och sociala arbetsmiljörisker
  • Hälsofrämjande ledarskap! Hur?
  • Hur går arbetsmiljö till i praktiken?
  • Praktisk metod för riskbedömning
  • Många företag vet att sjukfrånvaro kostar. Lär metoder för att sänka den.
  • Verktyg för att analysera sjukfrånvaromönster
  • Mål och planer – en konkret handlingsplan för den egna verksamheten

Utbildningen genomförs under en dag (6 timmar) och är utformad för att ge direkt tillämpbara verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan även anpassas till er organisations specifika önskemål och unika case. Om ni är bundna av kollektivavtal kan ni ansöka om ersättning för upp till 80 % av utbildningskostnaden (upp till 250 000 kr). Passa på nu när stödet är förlängt fram till juni 2027.

1536 x 1024 Tjej med lockigt hår. coach samtal-1

Vill ni veta om ni är berättigade till stödet? Vi hjälper gärna till att:

  • Gå igenom förutsättningarna
  • Beskriva utbildningens upplägg
  • Svara på frågor om ansökan

Kontakta oss nedan för mer information eller boka en utbildning.